nu så..
tänkte jag berätta om hur min underbara son kom till världen (",)
jag va beräknad till den 19 maj
på mitt första och andra ultraljud så låg moderkakan fel så jag fick komma på ännu ett ultraljud för att se så att moderkakan flyttat sig, om den inte hade gjort det så skulle ja gjort ett planerat kjejsarsnitt den 5 maj!
men moderkakan flyttade sig så jag skulle bli förlöst på vanligt vis vilket jag blev lättad för just då men nu i efterhand så önskar jag att jag fått göra kjejsarsnitt för då hade Jacob sluppit den svåra start han fick...
den 21 maj så va jag på kontroll hos Carola (vikarie för susanne) första gången jag träffade carola, som senare fick äran att förlösa Jacob!!, i och med att jag gått över tiden så fick jag en tid till fredagen den 25 maj, min födelsedag (",), på kontroll inne på BB och göra ett fostervattenprov för att se så att allt såg bra ut.
på morgonen den 25e så fick jag lite förvärkar, 3 ggr så jag blev lite glad för då kommer ju min baby på min födelsedag och det va ju det jag ville hela tiden, men jag skille vara där kl 13 så jag väntade tills de.. sen när vi väl var där inne så tyckte dom inte att jag skulle göra något fostervattenprov för att jag bara hade gått över 6 dagar så dom satte bara på maj banden för att mäta hjärtljuden.. så fick jag sitta med det i säkert 3 timmar och då va allt okej sa dom så jag fick åka hem igen, fan tänkte jag.. jag ville ju bli igångsatt :( men men inget jag kunde göra åt det!!
sen åkte jag hem igen och firade min 25års dag höggravid ned familjen och hade det mysigt!!
lördagen flött också på, hade inga värkar eller något och inte haft det heller sedan fredag morgon..
söndagen den 27 maj (morsdag (",) )
kl 06.00 vaknade jag av att jag hade lite ont i magen men tänkte inte så mycket på det.. sa till mamma kanske en timme senare att jag trodde att mina värkar börjat :)
kl 07.00 ringde jag in till BB och fick då prata med en, ursäkta maj lite, jävla suris, ville väl troligen hem efter sitt pass och orkade väl inte med några förstföderskor.. men men jag berättade för henne hur tätta mmin värkar kom och det va 3 på 5 minuter men jag är ju inte den som gnäller så bara för att jag inte jämrade maj under dom 5 minuterna som vi pratade så antog hon att det va förvärkar fast att jag sa att jag inte trodde det utan att det va på gång nu men då sa hon bara till maj att jag skulle gå och vila!! eh ja! rätt lätt när man har värkar!!! men jag gick och la maj men bara efter en halv timme så gick jag upp igen och ringde en gång till och fick då prata med en trevligare barnmorska som sa till maj att jag skulle åka in för i värsta fall så kunde jag åka hem igen men ville jag så klart att jag skulle åka in..
så då va de till att packa väskan och sätta sig i bilen.. mamma bara skrattade åt maj hela vägen in för jag hade fått låna TENS av sjukgymnasten så varje gång jag fick en värk så va ja såå konsentrerad på apparaten och då tyckte mamma att jag såg rolig ut ha ha tack mamma!!
kl 09.30 blev jag inskriven (min barnmorska hette Ann-Marie) och va då öppen 2 cm så jag blev inte hemskickad men jag kunde räkna med en lång dag på förlossningen sa dom! tråkigt!!
så satte dom på dom där banden igen (vet inte vad det heter) runt magen för att kolla så att allt va bra..
dom fick inte riktigt bra kontakt och av det lilla dom fick så rörde inte Jacob saj så mycket men dom ville avvakta lite för ibland va det så så då fick man trycka lite på magen och dricka lite kallt vatten för då brukar dom komma igång, kunde ju vara så att han sov för tillfället! men tiden gick och inget hände så dom kopplade ifrån maj så att jag kunde gå och duscha för nu gjorde det ont, värkarna satte sig i ryggen på maj så jag kunde varken sitta eller ligga och knappt stå så jag fick ställa maj i duschen och det va helt underbart!!
ca kl 11.00 va jag färdig duschad och fick på maj bandet igen och så kollade dom hur pass öppen jag va, bara 3 cm!! shit va de går långsamt tänkte jag för många säger att man öppnas mycke när man duschar för att man blir mer avslappnad!! fick även då tillgång till lustgas (ända bedövningen jag hade) och mådde bra (",) hihi
men Jacob rörde sig fortfarande inte i magen så nu blev dom lite oroliga så dom skulle ta ett blodprov på hjässan innifrån maj, och det gjorde riktigt ont samtidigt som dom satte kateter på maj för att dom skulle göra akut kjejsarsnitt och då brast det för både maj och mamma, de ända jag kände va att om dom gör akut kjejsasnitt så är det något allvarligt plus att jag visste att Jacob inte rörde saj! jag kunde inte ligga till när dom skulle ta blodprovet för det gjorde riktigt ont så dom fick inte ut så mycket blod men trodde att det skulle räcka! när det va färdigt så visade det sig att provet va bra så jag slapp kjejsarsnitt (för andra gången)
tiden gick så snabbt så nu va kl nästan 13 och jag hade mina lustgas trippar, dom va härliga (",)
men värkarna bara fortsatte och fortsatte och blev bara värre och värre och jag ville bara få ut honom! jag skrek nog av ilska så att det hördes långa väga i korridoren..
kl 13.30 så skulle ja få en ny barnmorska och det va Carola, samma som jag hade på min sista kontroll..
Ann-Marie va inne för att kolla en sista gång och känna hur mycket jag va öppen och då va de inte alls mycket kvar så hon hjälpte maj lite och öppnade så när carola kom så va de i full gång så jag ner på rygg och bena upp och kryste för kung och fosterland!! rummet va fullt av folk, 2 barnmorskor, 1 studerande, 2 undersköterskor och 2 läkare och alla bara heja på och efter 3 krystvärkar så kom äntligen min prins ut (",) och han hjälpte minsann inte till det lilla minsta... mamma fick kämpa helt själv
kl13.50 kom Jacob!!
dom la han på min mage och jag frågade om de va en pojke eller flicka, en pojke sa dom men han skrek inte och jag undrade varför och då sprang dom iväg med Jacob och mamma kom efter!
jag va nog i en form av chock för jag förstod nog inte riktigt va som hände..
efter en stund så kom dom tillbaka och berättade att han svalt fostervatten med avföring och mitt blod så han låg i kuvös och andades med hjälp av respirator och att jag skulle få komma och kolla på honom men läkarna behövde plats till att arbeta först sen skulle jag få åka och kolla..
ca kl 14.15 kom barnläkaren Jan in och skulle berätta ( världens bästa barnläkare jag lovar) och han fick en chock när han såg maj, han frågade om det verkligen va jag som va mamman till pojken som han hade hand om.. han sa att man inte kunde se att jag genomgått en förlossningen för lite mer än en timme sedan ha ha.. men jag hade annat att tänka på..
han berättade att Jacob hade svalt fostervatten och blod och därför fått syrebrist i 2 minuter och får nu hjälp med respiratorn. han förklarade att Jacob inte förstod att han va utanför min mage och gick tilbaka till fosterandningen igen och därför behöver han ligga i kuvös.. men nu fick jag iallafall följa med och titta på honom!!
denna skapelse som levt inne i maj i 41+1 vecka är nog det vackraste jag sett :)
Pratade även med Jan om att skicka Jacob till lund för att kylas ner så att han inte skulle få några biverkningar pga syrebristen men när peronalen från lund kom så tyckte dom att Jacob va lite för pigg för att kylas ner men >Jan< tyckte att vi skulle åka till lund ändå bara för att vara på den säkra sidan, även om han inte kommer att kylas ner!
så nu va de bara till att vänta på att ambulansen skulle komma, men vi fick inte åka i samma utan Jacob i en och jag och mamma i en..
här har vi precis kommit till neonatal i Lund och här ser det så lungt ut på bilden men vilka ljud.. pep överallt och larmade och kuvösen som jacob låg i skakade något fruktansvärt men det kan man inte se på denna bild!
Under första natten så va Jacob uppkopplad till alla maskiner som fanns för att dom skulle ha sten koll på honom under natten...
när vi kom på morgonen igen så visade det sig att han hade haft kramper under natten och att hans värden inte alls va bra, läkarna kunde inte säga hur detta skulle gå.. det såg inte bra ut iallafall..
under nattens gång så hade dom upptäckt att jacob inte klarat sig med syrgasen som han fick utan va tvungen att använda någon gas som kallades NO och den fanns bara i lund och kostade ca 1000kr i timmen att använda och den va Jacob i stort bruk för.. vill inte ens tänka tanken på va som hade kunnat hända ifall vi inte blivit skickade till lund och det har jag enbart en person att atcka för TACK JAN!!! för hade inte han skickat oss dit för säkerhets skull så hade kanske inte Jacob funnits hos maj!! åhhhh va jag älskar daj Jacob!
det va riktigt långa agar i lund, fick ine sova hos min pojke utan på ett annat hotell men deva inte mycket man sov ändå för man vile ju vara där så mycket som möjligt...
under första dagen som vi va i lund så gjordes både EEG och EKG där märkte dom att hans hjärnfrikvens inte va som den skulle och att han hade kramper och att han hade i jätte stort håll i hjärtat som bara pumpade ut blod och det va dom riktigt oroliga för att det inte skulle läka ihop. och han hade massa luftfickor mellan lungorna...
han hade problem med sina salter i kroppen och fick inte igång kisseriet som han skulle och samlade på saj en massa vätska!!
dagarna gick och ibland va det bra sen i bland ville dom inte hoppas på något för då gick det nerför.. riktigt jobbigt ska ni veta!
föresten dagen efter som vi kom till lund så kom Jan dit, han gick som vikarie där en vecka tydligen så han va även Jacobs barnläkare i lund (",)
Detta är första gången som jag fick hålla min prins, här är han 6 dagar gammal och jag håller på att mata honom genom sond, han är fortfarande sövande och har varit det sedan dag 1 så jag hade inte ens fått se hans vackra ögon heller... det ända man kunde se va att dom va typ svarta inte mer...
men allt gick framåt, snabbare än va dom trott... dom räknade med några veckor men vi fick åka efter tio dagar i lund!! den dagen va helt underbar att äntligen få åka till kristianstad...
jo Jacob läkte ihop som han skulle, hållet i hjärtat läkte på 3 dagar, luft fickorna mellan lungorna försvann av sig själv, annars hade dom fått sticka in en lång spruta och sugit ut luften så tur va väl de att de läkte av sig själv.. salterna i kroppen ordnade upp sig och vätskan i kroppen kissade han ut som han skulle. men sen va de dom här kramporna som dom inte fick rätt på och att dom inte visste om han skulle få några meen av syrebristen..
så innan vi skulle få åka till kristianstad så skulle vi få genomgå en magnetröntgen... då blir han nersövd ytterligare bara för att han skulle ligga helt still sen blir han inskickad i någon röntgen grej när han ligger på en brist och dit fick inte jag följa med för då hade jag bara varit i vägen, behövde all lugn och ro...
fick svar dagen efter och det visade sig att det va så bra de kunne bli.. men dom vet fortfarande inte idag ifall han kommer att få någon skada när han blir äldre, det får tiden utvisa sen...
samma dag som vi fick åka hem, 10 dagar gammal! så vacker är han!!!
här har vi anlänt till kristianstad och här skulle han bara ta igen sig och vila upp och lära sig att äta själv..
hans ögon är alldeles röda, men de e för att han har varit så svulleninnan så att han har fått lite blåmärke...
i kristianstad stannade vi i 14 dagar sammanlagt.. men då va vi hemma på permis i 2 omgångar..
när vi lämnade kristianstad så slutade vi med krampmedecinen och den har vi tack och lov sluppit (",)
den första tiden hemma va helt underbar, Jacob va så otroligt lugn och snäll.... men sen efter en vecka så bara skrek och skrek och skrek han hela tiden, inget som hjälpte! min lilla kille hade kolik och de har verkligen varit jobbigt men nu äntligen så är han lugn, 4 månader och 1 vecka gammal :)
visst han har sina perioder där inget passar men så är det ju.. men gud va han är härlig när han skrattar :)
här ligger han i sin underbara kusin Villiams famn... samma dag som vi fick komma hem på första permisionen och det va riktigt underbart :)
nu i efterhand så känner jag att tänk ifall jag hade blivit inlagd på planerad kjejsarsnitt den 5 maj.. då kanske detta aldrig hade hänt? det hade det ju inte gjort? fast läkarna vet även idag inte vad det va som gjorde att jacob blev så fel för läkarna i lund sa att jacob va sjuk redan innan jag kom in på BB för så sjuk som jacob va blir man inte bara för att man har svalt fostervatten med avföring, ingen blir det! så det va något annat och det kommer jag nog aldrig att få reda på heller...
det jag saknar mest är att jag aldrig fick den första tiden ensam med Jacob.. fick aldrig hålla honom tätt intill maj den första timmen, fick inte sova i samma rum som Jacob, fick aldrig prova amma honom som vanligt.. fick aldrig känna på den känslan när han griper tag om mitt finger och tittar maj i ögonen,... allt sånt som man ska få känna efter att hjälpt en liten till världen! men samtidigt är jag lycklig för att allt gick så bra som det gick även om vi förlorade dom 24 första dagarna till sjukhusvistelser!
Jacob Richard Aslan
Du Är Mitt Allt Och Kommer Alltid Att Vara Nr 1
Seni Seviyorum!!
(här är han 4 veckor och kan redan hålla upp huvudet högt och länge :) )
jag va beräknad till den 19 maj
på mitt första och andra ultraljud så låg moderkakan fel så jag fick komma på ännu ett ultraljud för att se så att moderkakan flyttat sig, om den inte hade gjort det så skulle ja gjort ett planerat kjejsarsnitt den 5 maj!
men moderkakan flyttade sig så jag skulle bli förlöst på vanligt vis vilket jag blev lättad för just då men nu i efterhand så önskar jag att jag fått göra kjejsarsnitt för då hade Jacob sluppit den svåra start han fick...
den 21 maj så va jag på kontroll hos Carola (vikarie för susanne) första gången jag träffade carola, som senare fick äran att förlösa Jacob!!, i och med att jag gått över tiden så fick jag en tid till fredagen den 25 maj, min födelsedag (",), på kontroll inne på BB och göra ett fostervattenprov för att se så att allt såg bra ut.
på morgonen den 25e så fick jag lite förvärkar, 3 ggr så jag blev lite glad för då kommer ju min baby på min födelsedag och det va ju det jag ville hela tiden, men jag skille vara där kl 13 så jag väntade tills de.. sen när vi väl var där inne så tyckte dom inte att jag skulle göra något fostervattenprov för att jag bara hade gått över 6 dagar så dom satte bara på maj banden för att mäta hjärtljuden.. så fick jag sitta med det i säkert 3 timmar och då va allt okej sa dom så jag fick åka hem igen, fan tänkte jag.. jag ville ju bli igångsatt :( men men inget jag kunde göra åt det!!
sen åkte jag hem igen och firade min 25års dag höggravid ned familjen och hade det mysigt!!
lördagen flött också på, hade inga värkar eller något och inte haft det heller sedan fredag morgon..
söndagen den 27 maj (morsdag (",) )
kl 06.00 vaknade jag av att jag hade lite ont i magen men tänkte inte så mycket på det.. sa till mamma kanske en timme senare att jag trodde att mina värkar börjat :)
kl 07.00 ringde jag in till BB och fick då prata med en, ursäkta maj lite, jävla suris, ville väl troligen hem efter sitt pass och orkade väl inte med några förstföderskor.. men men jag berättade för henne hur tätta mmin värkar kom och det va 3 på 5 minuter men jag är ju inte den som gnäller så bara för att jag inte jämrade maj under dom 5 minuterna som vi pratade så antog hon att det va förvärkar fast att jag sa att jag inte trodde det utan att det va på gång nu men då sa hon bara till maj att jag skulle gå och vila!! eh ja! rätt lätt när man har värkar!!! men jag gick och la maj men bara efter en halv timme så gick jag upp igen och ringde en gång till och fick då prata med en trevligare barnmorska som sa till maj att jag skulle åka in för i värsta fall så kunde jag åka hem igen men ville jag så klart att jag skulle åka in..
så då va de till att packa väskan och sätta sig i bilen.. mamma bara skrattade åt maj hela vägen in för jag hade fått låna TENS av sjukgymnasten så varje gång jag fick en värk så va ja såå konsentrerad på apparaten och då tyckte mamma att jag såg rolig ut ha ha tack mamma!!
kl 09.30 blev jag inskriven (min barnmorska hette Ann-Marie) och va då öppen 2 cm så jag blev inte hemskickad men jag kunde räkna med en lång dag på förlossningen sa dom! tråkigt!!
så satte dom på dom där banden igen (vet inte vad det heter) runt magen för att kolla så att allt va bra..
dom fick inte riktigt bra kontakt och av det lilla dom fick så rörde inte Jacob saj så mycket men dom ville avvakta lite för ibland va det så så då fick man trycka lite på magen och dricka lite kallt vatten för då brukar dom komma igång, kunde ju vara så att han sov för tillfället! men tiden gick och inget hände så dom kopplade ifrån maj så att jag kunde gå och duscha för nu gjorde det ont, värkarna satte sig i ryggen på maj så jag kunde varken sitta eller ligga och knappt stå så jag fick ställa maj i duschen och det va helt underbart!!
ca kl 11.00 va jag färdig duschad och fick på maj bandet igen och så kollade dom hur pass öppen jag va, bara 3 cm!! shit va de går långsamt tänkte jag för många säger att man öppnas mycke när man duschar för att man blir mer avslappnad!! fick även då tillgång till lustgas (ända bedövningen jag hade) och mådde bra (",) hihi
men Jacob rörde sig fortfarande inte i magen så nu blev dom lite oroliga så dom skulle ta ett blodprov på hjässan innifrån maj, och det gjorde riktigt ont samtidigt som dom satte kateter på maj för att dom skulle göra akut kjejsarsnitt och då brast det för både maj och mamma, de ända jag kände va att om dom gör akut kjejsasnitt så är det något allvarligt plus att jag visste att Jacob inte rörde saj! jag kunde inte ligga till när dom skulle ta blodprovet för det gjorde riktigt ont så dom fick inte ut så mycket blod men trodde att det skulle räcka! när det va färdigt så visade det sig att provet va bra så jag slapp kjejsarsnitt (för andra gången)
tiden gick så snabbt så nu va kl nästan 13 och jag hade mina lustgas trippar, dom va härliga (",)
men värkarna bara fortsatte och fortsatte och blev bara värre och värre och jag ville bara få ut honom! jag skrek nog av ilska så att det hördes långa väga i korridoren..
kl 13.30 så skulle ja få en ny barnmorska och det va Carola, samma som jag hade på min sista kontroll..
Ann-Marie va inne för att kolla en sista gång och känna hur mycket jag va öppen och då va de inte alls mycket kvar så hon hjälpte maj lite och öppnade så när carola kom så va de i full gång så jag ner på rygg och bena upp och kryste för kung och fosterland!! rummet va fullt av folk, 2 barnmorskor, 1 studerande, 2 undersköterskor och 2 läkare och alla bara heja på och efter 3 krystvärkar så kom äntligen min prins ut (",) och han hjälpte minsann inte till det lilla minsta... mamma fick kämpa helt själv
kl13.50 kom Jacob!!
dom la han på min mage och jag frågade om de va en pojke eller flicka, en pojke sa dom men han skrek inte och jag undrade varför och då sprang dom iväg med Jacob och mamma kom efter!
jag va nog i en form av chock för jag förstod nog inte riktigt va som hände..
efter en stund så kom dom tillbaka och berättade att han svalt fostervatten med avföring och mitt blod så han låg i kuvös och andades med hjälp av respirator och att jag skulle få komma och kolla på honom men läkarna behövde plats till att arbeta först sen skulle jag få åka och kolla..
ca kl 14.15 kom barnläkaren Jan in och skulle berätta ( världens bästa barnläkare jag lovar) och han fick en chock när han såg maj, han frågade om det verkligen va jag som va mamman till pojken som han hade hand om.. han sa att man inte kunde se att jag genomgått en förlossningen för lite mer än en timme sedan ha ha.. men jag hade annat att tänka på..
han berättade att Jacob hade svalt fostervatten och blod och därför fått syrebrist i 2 minuter och får nu hjälp med respiratorn. han förklarade att Jacob inte förstod att han va utanför min mage och gick tilbaka till fosterandningen igen och därför behöver han ligga i kuvös.. men nu fick jag iallafall följa med och titta på honom!!
denna skapelse som levt inne i maj i 41+1 vecka är nog det vackraste jag sett :)
Pratade även med Jan om att skicka Jacob till lund för att kylas ner så att han inte skulle få några biverkningar pga syrebristen men när peronalen från lund kom så tyckte dom att Jacob va lite för pigg för att kylas ner men >Jan< tyckte att vi skulle åka till lund ändå bara för att vara på den säkra sidan, även om han inte kommer att kylas ner!
så nu va de bara till att vänta på att ambulansen skulle komma, men vi fick inte åka i samma utan Jacob i en och jag och mamma i en..
här har vi precis kommit till neonatal i Lund och här ser det så lungt ut på bilden men vilka ljud.. pep överallt och larmade och kuvösen som jacob låg i skakade något fruktansvärt men det kan man inte se på denna bild!
Under första natten så va Jacob uppkopplad till alla maskiner som fanns för att dom skulle ha sten koll på honom under natten...
när vi kom på morgonen igen så visade det sig att han hade haft kramper under natten och att hans värden inte alls va bra, läkarna kunde inte säga hur detta skulle gå.. det såg inte bra ut iallafall..
under nattens gång så hade dom upptäckt att jacob inte klarat sig med syrgasen som han fick utan va tvungen att använda någon gas som kallades NO och den fanns bara i lund och kostade ca 1000kr i timmen att använda och den va Jacob i stort bruk för.. vill inte ens tänka tanken på va som hade kunnat hända ifall vi inte blivit skickade till lund och det har jag enbart en person att atcka för TACK JAN!!! för hade inte han skickat oss dit för säkerhets skull så hade kanske inte Jacob funnits hos maj!! åhhhh va jag älskar daj Jacob!
det va riktigt långa agar i lund, fick ine sova hos min pojke utan på ett annat hotell men deva inte mycket man sov ändå för man vile ju vara där så mycket som möjligt...
under första dagen som vi va i lund så gjordes både EEG och EKG där märkte dom att hans hjärnfrikvens inte va som den skulle och att han hade kramper och att han hade i jätte stort håll i hjärtat som bara pumpade ut blod och det va dom riktigt oroliga för att det inte skulle läka ihop. och han hade massa luftfickor mellan lungorna...
han hade problem med sina salter i kroppen och fick inte igång kisseriet som han skulle och samlade på saj en massa vätska!!
dagarna gick och ibland va det bra sen i bland ville dom inte hoppas på något för då gick det nerför.. riktigt jobbigt ska ni veta!
föresten dagen efter som vi kom till lund så kom Jan dit, han gick som vikarie där en vecka tydligen så han va även Jacobs barnläkare i lund (",)
Detta är första gången som jag fick hålla min prins, här är han 6 dagar gammal och jag håller på att mata honom genom sond, han är fortfarande sövande och har varit det sedan dag 1 så jag hade inte ens fått se hans vackra ögon heller... det ända man kunde se va att dom va typ svarta inte mer...
men allt gick framåt, snabbare än va dom trott... dom räknade med några veckor men vi fick åka efter tio dagar i lund!! den dagen va helt underbar att äntligen få åka till kristianstad...
jo Jacob läkte ihop som han skulle, hållet i hjärtat läkte på 3 dagar, luft fickorna mellan lungorna försvann av sig själv, annars hade dom fått sticka in en lång spruta och sugit ut luften så tur va väl de att de läkte av sig själv.. salterna i kroppen ordnade upp sig och vätskan i kroppen kissade han ut som han skulle. men sen va de dom här kramporna som dom inte fick rätt på och att dom inte visste om han skulle få några meen av syrebristen..
så innan vi skulle få åka till kristianstad så skulle vi få genomgå en magnetröntgen... då blir han nersövd ytterligare bara för att han skulle ligga helt still sen blir han inskickad i någon röntgen grej när han ligger på en brist och dit fick inte jag följa med för då hade jag bara varit i vägen, behövde all lugn och ro...
fick svar dagen efter och det visade sig att det va så bra de kunne bli.. men dom vet fortfarande inte idag ifall han kommer att få någon skada när han blir äldre, det får tiden utvisa sen...
samma dag som vi fick åka hem, 10 dagar gammal! så vacker är han!!!
här har vi anlänt till kristianstad och här skulle han bara ta igen sig och vila upp och lära sig att äta själv..
hans ögon är alldeles röda, men de e för att han har varit så svulleninnan så att han har fått lite blåmärke...
i kristianstad stannade vi i 14 dagar sammanlagt.. men då va vi hemma på permis i 2 omgångar..
när vi lämnade kristianstad så slutade vi med krampmedecinen och den har vi tack och lov sluppit (",)
den första tiden hemma va helt underbar, Jacob va så otroligt lugn och snäll.... men sen efter en vecka så bara skrek och skrek och skrek han hela tiden, inget som hjälpte! min lilla kille hade kolik och de har verkligen varit jobbigt men nu äntligen så är han lugn, 4 månader och 1 vecka gammal :)
visst han har sina perioder där inget passar men så är det ju.. men gud va han är härlig när han skrattar :)
här ligger han i sin underbara kusin Villiams famn... samma dag som vi fick komma hem på första permisionen och det va riktigt underbart :)nu i efterhand så känner jag att tänk ifall jag hade blivit inlagd på planerad kjejsarsnitt den 5 maj.. då kanske detta aldrig hade hänt? det hade det ju inte gjort? fast läkarna vet även idag inte vad det va som gjorde att jacob blev så fel för läkarna i lund sa att jacob va sjuk redan innan jag kom in på BB för så sjuk som jacob va blir man inte bara för att man har svalt fostervatten med avföring, ingen blir det! så det va något annat och det kommer jag nog aldrig att få reda på heller...
det jag saknar mest är att jag aldrig fick den första tiden ensam med Jacob.. fick aldrig hålla honom tätt intill maj den första timmen, fick inte sova i samma rum som Jacob, fick aldrig prova amma honom som vanligt.. fick aldrig känna på den känslan när han griper tag om mitt finger och tittar maj i ögonen,... allt sånt som man ska få känna efter att hjälpt en liten till världen! men samtidigt är jag lycklig för att allt gick så bra som det gick även om vi förlorade dom 24 första dagarna till sjukhusvistelser!
Jacob Richard Aslan
Du Är Mitt Allt Och Kommer Alltid Att Vara Nr 1
Seni Seviyorum!!
(här är han 4 veckor och kan redan hålla upp huvudet högt och länge :) )
